Folk var fula, tjocka men snälla


Nu sitter jag här igen. Mitt i ett regnigt Sverige och tänker tillbaka på Central Park där jag gick omkring i bara t-shirt i 30 graders värme och kände mig fri. 

Ah, Arlanda. När man inser att man bara sitter några meter ifrån The Hives!
Haha, jävla smygbild på Vigilante och Chris Dangerous.



Här sitter jag bredvid en riktig amerikan på flyget till Tyskland. Det var coolt:



Tyskland var precis lika grått som jag hade förväntat mig.



Upp i luften igen och efter 8 timmar var vi framme.



Här byggs det vid Ground Zero. Så jävla kaxigt.



Jag körde lite på "ascool men omedveten"-looken.



"The statue of liberty?! Where ARE we?!"



Demonstration på Wall Street. Poliser slog mot kvinnor och män med batonger
och alla möjliga news team kom spingandes.



Önskar att jag kunde skriva att jag har tagit den här bilden:



Jaja! Här står jag på Rockafeller Center och blickar ut över staden.



Empire.



Nightlife. Time Square hade puls.



Men Toys"R"us hade ÄNNU mer puls. Lägg märke till WWE-avdelningen i bakgrunden.



Jävla Musse.



The Rock stod och blickade ut över the millions (AND MILLIONS) som gick förbi utanför.



Sen blev det dag igen och då kunde man vandra omkring i Central Park om man ville (det ville jag) ty där var det fett varmt.



Haha och JÄVLAR vad förvånad jag blev när jag fick syn på H.C Andersen mitt i parken.



Sen hade jag tid till att vara en bra pojkvän också:



Nä nu får det nästan räcka med bilder kan jag tycka. 
"The right amount is best", som det heter så fint.
Tack och hej, säger jag och avslutar med en bild på min Kermit mitt i smeten på Time Square.









The capital of the world


Inatt åker jag till New York och stannar där i några dagar.
Ska bara packa det sista och sova några timmar, sen är det full fart mot Arlanda. Vi mellanlandar i England (där för övrigt Simian Ghost är just nu och spelar) för att sedan åka vidare över atlanten och landa hårt i New York (som Markus Krunegård så vackert sjunger). 



Ja, det ska fan bli kul att besöka staden som aldrig sover. Men att vinka hejdå till Emmie på Skype en sista gång samtidigt som man gråter floder, känns... sådär.



Puss på dig, landkrabba! ♥
Det dröjer inte länge innan jag kommer hem med en resväska full med Jelly Beans till dig.


RSS 2.0